Jag är ute efter själva strukturen, den totalitära. I en föreläsning igår drogs några linjer upp. Först ett förslag och så ett majoritetsbeslut med försäkran om minoritetsskydd. Så går det någon tid och minoritetsskyddet gröps ur för att sedan undanröjas. Det var en viktig påminnelse. Så går det till i Svenska kyrkan och så kommer det att gå i Norge också. Åpen kirke har i kyrkovalet tagit storslam och genomför en ideologisk Gleichschaltung. Det inte bara påminner om tyskt 30-tal. Det är identiskt. Varför sköt dom egentligen Quisling på Akershus? Kanske han inte gillat själva saken, enkönat äktenskap, men det totalitära hade väl fallit honom på läppen. Men vad hade biskop Bergrav sagt?
Vad är det som händer?
Det är inte bara äktenskapsbegreppet som inrymmer mer med ett sådant beslut. Det är äktenskapet som töms på mening. De som citerar vad biskoparna sa för 19 år sedan i ärendet har många poänger och missar den avgörande - den att beslutsmajoriteten definierar sig en ny verklighet, som nya biskopar får förhålla sig till på en ny måde, som vi säger.
I går kväll satt jag på plats 32A. Wien väntade. Jag förstörde inte resan med att läsa liberalteologi, Marcus J. Borg t ex. Men han ska läsas om ni vill förstå vad som händer i Svenska kyrkan och hur de fina tänker. På den lärda dagen i går fick jag fler litteraturtips så det får bli förnyade inköp och lite rapporter efterhand på denna bloggsida. Finessen är att man kan förstå vad som händer, om man vill förstå. När jag läst Borgs bok, den med förord av KG Hammar, övergick jag till 1-3 Johannesbreven. Det finns i Skriften somligt man inte får fuska med om det ska vara kristendom. Läs Johannesbreven!
Kristendom är inte en teoretisk konstruktion, inte ens ett språkspel. Det är gjord erfarenhet! Prästbarn, som håller på med sin livslånga uppgörelse med sin barndom och lever gott på denna uppgörelse med prästerliga karriärposter och åtföljande löne, kanske man mest ska ömka? För egen del häckade jag mindre med dem i min ungdom och mer med helt och fullt normala hedningar. Hederliga hedningar. Mitt motto var: "Hellre en hederlig rucklare än en ohederlig hycklare." Detta motto bär långt.
Konstigt att jag i min höga ålder nu bevittnar hur det fromsinta uttrycks och så med ett elegant grepp vänds till sin motsats - utan att folk fattar hur tricket gick till. Jag har läst handboken till trollerilådan. Borgs bok Kristendomens hjärta. I den boken fattar ma också den underliggande strukturen, den som med nödvändighet leder till att andra meningar måste utrotas. KG Hammar kan framstå som vänlig men när allt kommer till allt är han prästson av det slag som ogärna vill bli motsagd och lika gärna föser ut de oliktänkande i marginalen. Han är en fin präst. Lika lite som Ingmar Ström tyckte han att det vanliga prästkneget var något att stå efter och radikal var han. Fast bakom kulisserna, som han redovisat. Det var andra som var radikala ihop med hedningarna.
Nu väntar en ny spännande dag.
Join the Church and see the world.
Vad är det som händer?
Det är inte bara äktenskapsbegreppet som inrymmer mer med ett sådant beslut. Det är äktenskapet som töms på mening. De som citerar vad biskoparna sa för 19 år sedan i ärendet har många poänger och missar den avgörande - den att beslutsmajoriteten definierar sig en ny verklighet, som nya biskopar får förhålla sig till på en ny måde, som vi säger.
I går kväll satt jag på plats 32A. Wien väntade. Jag förstörde inte resan med att läsa liberalteologi, Marcus J. Borg t ex. Men han ska läsas om ni vill förstå vad som händer i Svenska kyrkan och hur de fina tänker. På den lärda dagen i går fick jag fler litteraturtips så det får bli förnyade inköp och lite rapporter efterhand på denna bloggsida. Finessen är att man kan förstå vad som händer, om man vill förstå. När jag läst Borgs bok, den med förord av KG Hammar, övergick jag till 1-3 Johannesbreven. Det finns i Skriften somligt man inte får fuska med om det ska vara kristendom. Läs Johannesbreven!
Kristendom är inte en teoretisk konstruktion, inte ens ett språkspel. Det är gjord erfarenhet! Prästbarn, som håller på med sin livslånga uppgörelse med sin barndom och lever gott på denna uppgörelse med prästerliga karriärposter och åtföljande löne, kanske man mest ska ömka? För egen del häckade jag mindre med dem i min ungdom och mer med helt och fullt normala hedningar. Hederliga hedningar. Mitt motto var: "Hellre en hederlig rucklare än en ohederlig hycklare." Detta motto bär långt.
Konstigt att jag i min höga ålder nu bevittnar hur det fromsinta uttrycks och så med ett elegant grepp vänds till sin motsats - utan att folk fattar hur tricket gick till. Jag har läst handboken till trollerilådan. Borgs bok Kristendomens hjärta. I den boken fattar ma också den underliggande strukturen, den som med nödvändighet leder till att andra meningar måste utrotas. KG Hammar kan framstå som vänlig men när allt kommer till allt är han prästson av det slag som ogärna vill bli motsagd och lika gärna föser ut de oliktänkande i marginalen. Han är en fin präst. Lika lite som Ingmar Ström tyckte han att det vanliga prästkneget var något att stå efter och radikal var han. Fast bakom kulisserna, som han redovisat. Det var andra som var radikala ihop med hedningarna.
Nu väntar en ny spännande dag.
Join the Church and see the world.