Gustav Natt och Dag är kyrkomusikern som får på moppo av rättschefen i Antjeborg. Han har nämligen "tagit på sig en mycket tveksam roll genom att så tvärsäkert uttala sig om rättsläget i frågan om kyrkohandboken". Detta kan nämligen bara svensk domstol göra. Skriver hon. Eller någon instans i EU kanske? undrar Bloggardag.
Tagit på sig en roll? Men han pekar ju på svagheter i processsen, är det verkligen att ta på sig en roll? Hur tänker rättschefen då? Har rättschefen några synpunkter på luthersk kallelselära? Hör inte frågor och invändningar till det demokratiska samtalet, är inte visselblåsare prisvärda och har inte Gustav Natt och Dag på fötterna när han vet att alla upphovsrättsliga frågor inte är avgjorda? Är rättschefen trygg om saken skulle bli ett fall för åklagarkammaren, vilket det kanske borde bli? I vart fall om det ska till belägg för vad som påstås om kyrkohandboken. Det vore kanske bäst för alla om den saken avgjordes i god rättslig ordning?
Borde inte rättschefen ha kommit fram till något mer substantiellt än att "distributionen av kyrkohandboken sannolikt inte står i strid med upphovsrättslagen" om Gustav Natt och Dag förmår uppröra? Om distributionen inte står i strid med upphovsrättslagen hur är det då med själva kyrkohandboken? Är upphovsrättsintrånget ett faktum men inte så allvarligt att distributionen behöver stoppas, var det detta rättschefen egentligen skrev och detta som kyrkostyrelsen menar?
Handlar det om ett medvetet lagbrott? Det kan naturligtvis i svensk domstol bli bedömt som ett sådant. Vad sker då? Det är väl ändå allom uppenbart, att förhandlingar om upphovsrätt inte förts och det skulle ju redan ha skett. Så vad var beskedet som för mer än ett år sedan gavs i kyrkostyrelsen på direkt fråga egentligen värt? Det svarades då att upphovsrättsfrågorna var klara. Det var uppenbarligen inte på det viset när nya experter skulle kallas in och distributionen tillfälligt stoppas ett år senare.
Nu är det ju lite tramsigt att tala om att kansliet "så snart vi fick kännedom om de nya upphovsrättsliga anspråken" har granskat frågorna. De nya upphovsrättsliga frågorna dök upp därför att Svenska kyrkan hävdade copyright och upphovsrätt. Då undrade några, som författat texter och några som förvaltar rättigheter till musik, hur de så enkelt kunnat frånhändas sin egen upphovsrätt. Det var Svenska kyrkan som i iver att trycka tillbaka det kyrkligt förnyade, försatte sig i detta läge. Det är en uppseendeväcknade oskicklighet, men det blir så när fördomar och ideologiska preferenser får styra. Plus det där med att det finns somliga som etablissemanget ogillar. Voldemort till exempel. Vi kallar det olika kyrkosyn, men egentligen är det så, att vi inte tycker om varandra. Detta är Svenska kyrkan. Generositeten brister i grund och förmågan att integrera andliga traditioner likaså.
Gustav Natt och Dag tycker att det ska rensas upp i det som inte gått rätt till.
Vad menar rättschefen om detta?
Vad säger Antje när kyrkohandboksarbetet kantats av så många sorger och bedrövelser? Hur ska det bli om tre veckor när allt ska tas i bruk? Glädje och entusiasm? Folkfest?
Bloggardag misstror kyrkosystemet, det som tror att denna kyrkohandbok är svaret på folklig önskan. Den är en anpassning efter det läge som är, dvs till en MTD-religion. Men anpassningen är inte folklig av det enkla skälet att den inte svarar mot människors djupaste längtan. Det är inte pekoral och usel syntax som folk vill ha. Trodde ni det? Den som lever får se. Antagligen får vi se de kyrkliga arbetslagen lägga oändligt med tid på att konstruera nya gudstjänst för gudstjänstkonsumenterna. När de presumtiva gudstjänstkonsumenterna trots detta inte kommer, återstår att ta nya tag. Det betyder: mer av samma. Det blir ett perpetuum mobile. Tröttnar prästen eller organisten först?
Lekfolket då? Det kan bli riktigt underhållande när medvetet lekfolk börjar ställa teologiska frågor om vad som utsägs i gudstjänsterna. Om nu lekfolket gitter. Alla gör inte det.
Varför ännu en drapa om kyrkohandboksarbetet, det med "högsta kvalitet i såväl text som musik"? Främst därför att rättschefen fann skäl att banna en kyrkomusiker som inte höll tyst. Det är illavarslande. Nu får nog Bloggardag bannor också...
Valborgsmässofirande får förjaga all dysterhet. Överste Salander tyckte vi skulle ta oss till någon av de brasor som ska brinna på Norröland. "Det blir väl Kroken", sa jag."Om det finns någon nykter som kan köra", sa Salander. Ibland har översten inte riktigt kunnat ta till sig att norr om Alböke gäller andra regler för trafiken. Men vi är fina pojkar och hittar säkert någon som kan köra. Det gäller bara att se upp för dem som inte hittat någon chaufför. Det är alltså samma förhållande som med kyrkohandboken, kan man säga.
Tagit på sig en roll? Men han pekar ju på svagheter i processsen, är det verkligen att ta på sig en roll? Hur tänker rättschefen då? Har rättschefen några synpunkter på luthersk kallelselära? Hör inte frågor och invändningar till det demokratiska samtalet, är inte visselblåsare prisvärda och har inte Gustav Natt och Dag på fötterna när han vet att alla upphovsrättsliga frågor inte är avgjorda? Är rättschefen trygg om saken skulle bli ett fall för åklagarkammaren, vilket det kanske borde bli? I vart fall om det ska till belägg för vad som påstås om kyrkohandboken. Det vore kanske bäst för alla om den saken avgjordes i god rättslig ordning?
Borde inte rättschefen ha kommit fram till något mer substantiellt än att "distributionen av kyrkohandboken sannolikt inte står i strid med upphovsrättslagen" om Gustav Natt och Dag förmår uppröra? Om distributionen inte står i strid med upphovsrättslagen hur är det då med själva kyrkohandboken? Är upphovsrättsintrånget ett faktum men inte så allvarligt att distributionen behöver stoppas, var det detta rättschefen egentligen skrev och detta som kyrkostyrelsen menar?
Handlar det om ett medvetet lagbrott? Det kan naturligtvis i svensk domstol bli bedömt som ett sådant. Vad sker då? Det är väl ändå allom uppenbart, att förhandlingar om upphovsrätt inte förts och det skulle ju redan ha skett. Så vad var beskedet som för mer än ett år sedan gavs i kyrkostyrelsen på direkt fråga egentligen värt? Det svarades då att upphovsrättsfrågorna var klara. Det var uppenbarligen inte på det viset när nya experter skulle kallas in och distributionen tillfälligt stoppas ett år senare.
Nu är det ju lite tramsigt att tala om att kansliet "så snart vi fick kännedom om de nya upphovsrättsliga anspråken" har granskat frågorna. De nya upphovsrättsliga frågorna dök upp därför att Svenska kyrkan hävdade copyright och upphovsrätt. Då undrade några, som författat texter och några som förvaltar rättigheter till musik, hur de så enkelt kunnat frånhändas sin egen upphovsrätt. Det var Svenska kyrkan som i iver att trycka tillbaka det kyrkligt förnyade, försatte sig i detta läge. Det är en uppseendeväcknade oskicklighet, men det blir så när fördomar och ideologiska preferenser får styra. Plus det där med att det finns somliga som etablissemanget ogillar. Voldemort till exempel. Vi kallar det olika kyrkosyn, men egentligen är det så, att vi inte tycker om varandra. Detta är Svenska kyrkan. Generositeten brister i grund och förmågan att integrera andliga traditioner likaså.
Gustav Natt och Dag tycker att det ska rensas upp i det som inte gått rätt till.
Vad menar rättschefen om detta?
Vad säger Antje när kyrkohandboksarbetet kantats av så många sorger och bedrövelser? Hur ska det bli om tre veckor när allt ska tas i bruk? Glädje och entusiasm? Folkfest?
Bloggardag misstror kyrkosystemet, det som tror att denna kyrkohandbok är svaret på folklig önskan. Den är en anpassning efter det läge som är, dvs till en MTD-religion. Men anpassningen är inte folklig av det enkla skälet att den inte svarar mot människors djupaste längtan. Det är inte pekoral och usel syntax som folk vill ha. Trodde ni det? Den som lever får se. Antagligen får vi se de kyrkliga arbetslagen lägga oändligt med tid på att konstruera nya gudstjänst för gudstjänstkonsumenterna. När de presumtiva gudstjänstkonsumenterna trots detta inte kommer, återstår att ta nya tag. Det betyder: mer av samma. Det blir ett perpetuum mobile. Tröttnar prästen eller organisten först?
Lekfolket då? Det kan bli riktigt underhållande när medvetet lekfolk börjar ställa teologiska frågor om vad som utsägs i gudstjänsterna. Om nu lekfolket gitter. Alla gör inte det.
Varför ännu en drapa om kyrkohandboksarbetet, det med "högsta kvalitet i såväl text som musik"? Främst därför att rättschefen fann skäl att banna en kyrkomusiker som inte höll tyst. Det är illavarslande. Nu får nog Bloggardag bannor också...
Valborgsmässofirande får förjaga all dysterhet. Överste Salander tyckte vi skulle ta oss till någon av de brasor som ska brinna på Norröland. "Det blir väl Kroken", sa jag."Om det finns någon nykter som kan köra", sa Salander. Ibland har översten inte riktigt kunnat ta till sig att norr om Alböke gäller andra regler för trafiken. Men vi är fina pojkar och hittar säkert någon som kan köra. Det gäller bara att se upp för dem som inte hittat någon chaufför. Det är alltså samma förhållande som med kyrkohandboken, kan man säga.