Lite häpen blev jag men kanske inte förvånad. Härnösands stift säger ensidigt upp avtalet om familjerådgivning med Vårsta. De anställda där hade ingen susning om saken. Inte de som behövde rådgivning heller. Den öppna och demokratiska folkkyrkan ger ett bevis på sin kompetens. Ja, ni minns hur stiftsstyrelsen skaffade biskopslägenhet eftersom biskopshuset skulle säljas. I tidens längd togs ett nytt beslut. Biskopshuset ska renoveras och lägenheten såldes. En förlustaffär vill jag minnas. Så hur hanterar vi de styrandes brist på kompetens? Genom kyrkovalet 2017? Eller genom kyrkfolkets uppror? För det är väl forfarande rätt att göra uppror?
Då återstår frågan om det i verkligheten finns ett kyrkfolk - eller är det bara en samling människor som 1. inte är församling utan bara konsumenter av vad verksamhetskyrkan för tillfället producerar och 2. om den sortens folk i folkkyrkan alls har en aning om vilka beslut som fattas och då har möjlighet att kritiskt värdera fattade beslut. Kan det egentligen kallas demokrati det vi ser i den handfasta verkligheten? Som i Härnösands stift och beslutet om familjerådgivningen.
Vad säger folket i folkkyrkan? Medge att frågan är intressant. Det kanske bara till sist finns ett dom där uppe? En kast av beslutsfattare.
Då återstår frågan om det i verkligheten finns ett kyrkfolk - eller är det bara en samling människor som 1. inte är församling utan bara konsumenter av vad verksamhetskyrkan för tillfället producerar och 2. om den sortens folk i folkkyrkan alls har en aning om vilka beslut som fattas och då har möjlighet att kritiskt värdera fattade beslut. Kan det egentligen kallas demokrati det vi ser i den handfasta verkligheten? Som i Härnösands stift och beslutet om familjerådgivningen.
Vad säger folket i folkkyrkan? Medge att frågan är intressant. Det kanske bara till sist finns ett dom där uppe? En kast av beslutsfattare.