Svenska kyrkans rättsordning kan man sätta frågetecken för. Fast Överklagandenämnden skiljer ut sig genom sitt beslut om inhibition i fallet Olle F. Man kan läsa beslutet på kyrkligdokumentation.nu och, gissar jag, hos Anders Brogren, brogren.nu
Visst är det bra men mönstret är ett. Först ett domkapitelsbeslut och runtsläpande medialt och sedan ett annat beslut i Överklagandenämnden, ÖN. Några tar inte så illa vid sig av ett domkapitelsbeslut. Ska jag leva och skriva mina memoarer ska jag nogsamt förteckna de som gällt mig där. Är det fyra eller fem eller fler? Och så fanns det en pärm med sådant jag inte visste att jag anmälts för men som skrivits av. Materialet kom fram när jag ville ha ut domkapitletrs material som handlade om mig. Till det kommer domarna i tingsärtt och hovrätt i politiska mål, jag är dömd för hela uppsättningen samt fortkörningsböter därtill. Man kan väl säga att några domkapitelsbeslut hit eller dit inte påverkar helhetsbilden. Olle F klagar inte heller - men jag ifrågasätter visheten och det är just detta ÖN har gjort. Hur känns det för de andliga råskinnen i Göteborgs domkapitel? Känns det som det borde eller känns det bra, som det inte borde?
Jag vill ha en rättsordning som tar itu med det som är fel men hittar vettiga metoder för det. Somligt pratar man ut om. Andra misstag noterar man, skakar på huvudet eller skrattar åt hur tokigt det kan bli livet. Annat tas till bikt och förlåtelse. Och så återstår de fall där det handlar om resoluta ingripnanden för allvarliga fel. Men detta är något annat än den närmast kyrkopolitiska justis som avtecknar sig - eller anas.
Jag kan vara nöjd för Frimodig kyrkas del. Motionen om brister i rättsordningen avvisade kyrkomötet för några år sedan men det som har öron att höra med, han höre! Vi var rätt ute. Det kanske ska skrivas en ny motion till kyrkomötet 2015?
Till motionsskrivandet borde nog höra en motion om en vettigare ordning för biskopsval. Tre kandidater där kyrkostyrelsen väljer, ville några ha. Jag tvekade då - och nu. Men kan det bli sämre? Nu klev Kjell O Lejon av. Det gör det svårare för dem som vill markera att de vill en ny ordning och hearingen blir intressant. Jag ska återkomma till biskopsvalet i Växjö, förstår jag. Kanske skulle det inhiberas också. Vill vi ha biskopar som skriver CV som sökte de en kyrkoherdetjänst? Fat det kanske inte spelar någon roll egentligen?
I dag är det en ny insats i Uppsala som väntar. Möte med Stiftsstyrelsen iVäxjö, som rest till Uppsala för at få träffa mig (och en uppsättning ledamöter, ersättare och tjänstemän i Kyrkostyrelsen, kanske jag ska tillägga). 9-16 är tidsspannet. Timmarna kommer nog att fyllas men den stiftsstyrelseledamot jag dinerade med i går kväll hade bestämda åsikter om Kyrkostyrelsens sätt att hantera de pengar som stiftet nu får betala in. Om pengarna inte gått iväg kanske utbetalningen borde inhiberas?
Visst är det bra men mönstret är ett. Först ett domkapitelsbeslut och runtsläpande medialt och sedan ett annat beslut i Överklagandenämnden, ÖN. Några tar inte så illa vid sig av ett domkapitelsbeslut. Ska jag leva och skriva mina memoarer ska jag nogsamt förteckna de som gällt mig där. Är det fyra eller fem eller fler? Och så fanns det en pärm med sådant jag inte visste att jag anmälts för men som skrivits av. Materialet kom fram när jag ville ha ut domkapitletrs material som handlade om mig. Till det kommer domarna i tingsärtt och hovrätt i politiska mål, jag är dömd för hela uppsättningen samt fortkörningsböter därtill. Man kan väl säga att några domkapitelsbeslut hit eller dit inte påverkar helhetsbilden. Olle F klagar inte heller - men jag ifrågasätter visheten och det är just detta ÖN har gjort. Hur känns det för de andliga råskinnen i Göteborgs domkapitel? Känns det som det borde eller känns det bra, som det inte borde?
Jag vill ha en rättsordning som tar itu med det som är fel men hittar vettiga metoder för det. Somligt pratar man ut om. Andra misstag noterar man, skakar på huvudet eller skrattar åt hur tokigt det kan bli livet. Annat tas till bikt och förlåtelse. Och så återstår de fall där det handlar om resoluta ingripnanden för allvarliga fel. Men detta är något annat än den närmast kyrkopolitiska justis som avtecknar sig - eller anas.
Jag kan vara nöjd för Frimodig kyrkas del. Motionen om brister i rättsordningen avvisade kyrkomötet för några år sedan men det som har öron att höra med, han höre! Vi var rätt ute. Det kanske ska skrivas en ny motion till kyrkomötet 2015?
Till motionsskrivandet borde nog höra en motion om en vettigare ordning för biskopsval. Tre kandidater där kyrkostyrelsen väljer, ville några ha. Jag tvekade då - och nu. Men kan det bli sämre? Nu klev Kjell O Lejon av. Det gör det svårare för dem som vill markera att de vill en ny ordning och hearingen blir intressant. Jag ska återkomma till biskopsvalet i Växjö, förstår jag. Kanske skulle det inhiberas också. Vill vi ha biskopar som skriver CV som sökte de en kyrkoherdetjänst? Fat det kanske inte spelar någon roll egentligen?
I dag är det en ny insats i Uppsala som väntar. Möte med Stiftsstyrelsen iVäxjö, som rest till Uppsala för at få träffa mig (och en uppsättning ledamöter, ersättare och tjänstemän i Kyrkostyrelsen, kanske jag ska tillägga). 9-16 är tidsspannet. Timmarna kommer nog att fyllas men den stiftsstyrelseledamot jag dinerade med i går kväll hade bestämda åsikter om Kyrkostyrelsens sätt att hantera de pengar som stiftet nu får betala in. Om pengarna inte gått iväg kanske utbetalningen borde inhiberas?