Den sorgliga historien om prästen som efter sexanklagelser avsade sig prästämbetet år 2008 i Visby stift och nu av domkapitlet får en chans att komma tillbaka, upprör hela ön, den ö som snart nog ska få ett eget försvar om 150 soldater. Ett kompani!
Vår vän domprosten Hermansson har skrivit om saken på församlingens hemsida. Det mesta han skriver där är en saklig genomgång av en räcka händelser. Lite konstigt är det dock att han menar det vara omöjligt för en församling att ha en präst som anklagats för sexuellt ofredande och utnyttjat en beroendeställning oavsett "om dessa händelser/anklagelser är av färskt datum eller inte." (min kursiv) Glidningen mellan begreppet "anklagelser" och vad som faktiskt hänt, kan man notera, liksom förstås det jag främst hajade till inför. Tidsaspekten. Finns det möjlighet till omvändelse och bättring på Gotland? I Svenska kyrkan?
Detta sagt är det alldeles riktigt att - så gott det går - rekapitulera vad som hänt och ge relevant information. Domprosten menar att detta är den enda fråga folk på Gotland talar om (inte om kompaniet, alltså) och han har fått ta emot flera utträdesblanketter. Kommunikationen blir viktig, då. Alla förstår. Signe Hassler på Kyrkans Tidning också. Hon är journalist på det gamla sättet, den som ställer de kritiska frågorna. Så hon ringde domprosten Hermansson.
Hon undrade om domprosten avsåg att vidta några fler åtgärder. På domkapitelssammanträdet, där prästen fått klartecken att starta på nytt som präst, hade domprosten inte kunnat närvara. Den häpna allmoge som läser Kyrkans Tidning, läste domprostens svar:
"-Jag vet inte vad jag kan göra, det måste jag undersöka nästa gång vi har sammanträde i domkapitlet. Det kanske kan finnas en möjlighet att reservera mig mot beslutet i efterhand."
Någon sådan möjlighet finns förstås inte. Så vad domprosten klockrent gör med sitt uttalande är att han kväljer dom, en enhällig dom i domkapitlet.
Domprosten upprepar att han måste ta reda på om det finns något han kan göra och får motfrågan:
"-Men vad är det du behöver vänta på, du måste väl redan ha fått alla handlingar som rör ärendet?" Med Signe ska man uppenbarligen inte mucka.
Domprosten ger sig in i upprepningarnas täta buskage: "-Det är det jag inte vet, det kan finnas delar av utredningen som bara delades ut på sammanträdet."
Jaha. Men då kan det väl också vara så att det enhälliga beslutet vilar på ett sakunderlag som domprosten inte haft tillgång till och som gör att han just nu bara ska vara tyst i intervjun? Vän av ordning undrar förstås också över varför domprosten inte störtat in på domkapitlets expedition för att utrannsaka alla detaljer i frågan. I stället för denna lilla rusning kväljer domprosten dom.
Biskop Fast kan kanske höras sjunga favoritpsalmen Nu är en fast bedrövlig tid. Sv ps 175 v 2 i 1937 års psalmbok, en vers som inte finns i nya versionen 373 i 1986:an. Sjunger biskopen den, gör han i så fall rätt i det. Sätter han sig mer terapeutiskt ner för att jämföra de olika psalmversionerna, kan han få något att fundera över - för den fast bedrövliga tiden är uppenbart nuförtiden enkelt avskaffad liksom en del andra allvarliga insikter.
Vi återvänder till temat!
Hur ska vi förstå domprostens agerande? Enkelt, i pressen från media och allmänhet höll inte nerverna. Då blir det fel. Men vad händer om domprosten anmäls för att han kväljer dom? Ska han anmälas till domkapitlet i Visby? Då blir den ena villan värre än den andra. Fast intressant på sitt sätt. Hur är det - är biskopen anmäld till Ansvarsnämnden eller var det bara tal om anmälan? Och till det en anmälan mot domprosten? För det är klart uppseendeväckande när en ledamot av domkapitlet kväljer en dom i den rättsinstans där han själv är ledamot. Det enda ledamoten kan göra är att vara med i sammanträdet, plädera och vid behov reservera sig. I övrigt gäller Wittgensteins ord att om det man inte kan tala, måste man tiga.
Gårdagens upplevelse var annars annorlunda. Jag eldade ris och plötsligt nådde mig i den något rökiga omgivningen doften av Talisker. Jag blev uppeldad av insikten, kan jag säga. Talisker är, för att informera de fromma, just en rökig whisky. Livet är både bedrövligt och fyllt av oväntad glädje, glöm inte det. Gratis Talisker i vinden. Aerosoltalisker. Skottar och smålänningar gläds. Fastetiden bär rikedom med sig.
Vår vän domprosten Hermansson har skrivit om saken på församlingens hemsida. Det mesta han skriver där är en saklig genomgång av en räcka händelser. Lite konstigt är det dock att han menar det vara omöjligt för en församling att ha en präst som anklagats för sexuellt ofredande och utnyttjat en beroendeställning oavsett "om dessa händelser/anklagelser är av färskt datum eller inte." (min kursiv) Glidningen mellan begreppet "anklagelser" och vad som faktiskt hänt, kan man notera, liksom förstås det jag främst hajade till inför. Tidsaspekten. Finns det möjlighet till omvändelse och bättring på Gotland? I Svenska kyrkan?
Detta sagt är det alldeles riktigt att - så gott det går - rekapitulera vad som hänt och ge relevant information. Domprosten menar att detta är den enda fråga folk på Gotland talar om (inte om kompaniet, alltså) och han har fått ta emot flera utträdesblanketter. Kommunikationen blir viktig, då. Alla förstår. Signe Hassler på Kyrkans Tidning också. Hon är journalist på det gamla sättet, den som ställer de kritiska frågorna. Så hon ringde domprosten Hermansson.
Hon undrade om domprosten avsåg att vidta några fler åtgärder. På domkapitelssammanträdet, där prästen fått klartecken att starta på nytt som präst, hade domprosten inte kunnat närvara. Den häpna allmoge som läser Kyrkans Tidning, läste domprostens svar:
"-Jag vet inte vad jag kan göra, det måste jag undersöka nästa gång vi har sammanträde i domkapitlet. Det kanske kan finnas en möjlighet att reservera mig mot beslutet i efterhand."
Någon sådan möjlighet finns förstås inte. Så vad domprosten klockrent gör med sitt uttalande är att han kväljer dom, en enhällig dom i domkapitlet.
Domprosten upprepar att han måste ta reda på om det finns något han kan göra och får motfrågan:
"-Men vad är det du behöver vänta på, du måste väl redan ha fått alla handlingar som rör ärendet?" Med Signe ska man uppenbarligen inte mucka.
Domprosten ger sig in i upprepningarnas täta buskage: "-Det är det jag inte vet, det kan finnas delar av utredningen som bara delades ut på sammanträdet."
Jaha. Men då kan det väl också vara så att det enhälliga beslutet vilar på ett sakunderlag som domprosten inte haft tillgång till och som gör att han just nu bara ska vara tyst i intervjun? Vän av ordning undrar förstås också över varför domprosten inte störtat in på domkapitlets expedition för att utrannsaka alla detaljer i frågan. I stället för denna lilla rusning kväljer domprosten dom.
Biskop Fast kan kanske höras sjunga favoritpsalmen Nu är en fast bedrövlig tid. Sv ps 175 v 2 i 1937 års psalmbok, en vers som inte finns i nya versionen 373 i 1986:an. Sjunger biskopen den, gör han i så fall rätt i det. Sätter han sig mer terapeutiskt ner för att jämföra de olika psalmversionerna, kan han få något att fundera över - för den fast bedrövliga tiden är uppenbart nuförtiden enkelt avskaffad liksom en del andra allvarliga insikter.
Vi återvänder till temat!
Hur ska vi förstå domprostens agerande? Enkelt, i pressen från media och allmänhet höll inte nerverna. Då blir det fel. Men vad händer om domprosten anmäls för att han kväljer dom? Ska han anmälas till domkapitlet i Visby? Då blir den ena villan värre än den andra. Fast intressant på sitt sätt. Hur är det - är biskopen anmäld till Ansvarsnämnden eller var det bara tal om anmälan? Och till det en anmälan mot domprosten? För det är klart uppseendeväckande när en ledamot av domkapitlet kväljer en dom i den rättsinstans där han själv är ledamot. Det enda ledamoten kan göra är att vara med i sammanträdet, plädera och vid behov reservera sig. I övrigt gäller Wittgensteins ord att om det man inte kan tala, måste man tiga.
Gårdagens upplevelse var annars annorlunda. Jag eldade ris och plötsligt nådde mig i den något rökiga omgivningen doften av Talisker. Jag blev uppeldad av insikten, kan jag säga. Talisker är, för att informera de fromma, just en rökig whisky. Livet är både bedrövligt och fyllt av oväntad glädje, glöm inte det. Gratis Talisker i vinden. Aerosoltalisker. Skottar och smålänningar gläds. Fastetiden bär rikedom med sig.