Ärkebiskop Yngve Brilioth använde begreppet "bornerad" och vem är väl jag, ni förstår! Borneradär ett ytterst mångsidigt ord och bör återintroduceras i svenska språket. Använd gärna ordet minst en gång i dag när ni talar med någon. Jag medger att det kan tyckas lite avigt att använda ordet på Bloggardag, som är erkänt pigg, käck och munter, men vad gör man inte för allmänbildningen!
-"Bornerad" behöver aldrig översättas, sa kyrkomötets förre ordförande Gunnar Sibbmark, när jag åtsporde honom i går. Jag misstror honom inte, men präster tänker nog inte så stort om människans kunskap som gamla lärare. Ordet betyder, håll i er, "begränsad, ensidig, oförsonlig, intolerant, dum, uppblåst, dryg, snorkig, överlägsen, pösande, självgod, trångsynt, insulär". Jag vill minnas att det var en insändare i en tidning som ärkebiskopen fann bornerad just.
Jag skrev väl en bornerad bloggpost i går. Så blir det alltid när man prövar det vetenskapliga att lägga ett annat raster över tillvaron än det som de flesta i denna tid omfattar. Ett och annat får man syn på och ett och annat upprörs somliga över, för det vi ser ska inte få synas. Nu tänkte jag ägna min bornerade bloggpost idiotförklaringen i kyrkoordningen.
Behörig att anställas som kyrkoherde eller vikariera längre tid än tre månader är den som "har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön." KO 34 kap 9§ 4 p
Alla uppgifter? Det slirar. Bikten eller koncelebrera med diakonen, som ingår i den treledade ämbetsstrukturen? Det går inte. Så "alla uppgifter" kan i verkligheten inte betyda "alla".
Tillsammans med andra? Visst. Men inte alla andra, det skulle bli väldigt konstigt och strida mot Kyrkans ordning. Men vägra tjänstgöra med "andra? Vem kan neka något sådant mer än en prästvigd eremit?
Finessen är det sista: oavsett kön. Men vem i all världen har sagt att det är könet, hur många vi numera håller oss med, som det handlar om? Kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*a ställer helt andra och djupare frågor. Men här bränns det för Svenska kyrkan, för här kan det bli grundlagsbrott.
Det politologiska problemet varsnar ni. Vem har rätt att definiera en motsättnings karaktär? Kan översåten besluta att någon agerar utifrån motiv, som översåten fastställer men som den det vederbör alls inte menar sig styras av? Det kan ni fundera över. Är det inte ett grundkrav i en demokrati och i varje intellektuell gemenskap, att motsättningarna definieras så att alla är överens om vad man inte är överens om? Jag bara frågar och frågan ska nog inte uppfattas vara bornerad. Så här kan man hålla på för att torpedera idiotdeklarationen. Det idiotdeklarationen säger, betyder tagen efter bokstaven något helt inadekvat. Men kyrkopolitiskt fungerar den.
Vilket var syftet med denna formulering? Att komma åt kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*. Det var inte helt enkelt. Vilket var problemet. Regeringsformen! Åsikten är fri och behöver inte redovisas. RF 2 kap 2§: Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Förbrytelser kan lagföras, men inte innan de begåtts. Så vad annat än att komma en åskådning till livs handlar kyrkoordningsbestämmelsen om? Översåtarna kryper så nära lagbrottet de kan, om de inte helt enkelt går över gränsen och själva begår lagbrott, för att förhindra eventuella lagbrott! De var tvungna att skriva om könet för allt annat skyddas av regeringsformen men inte sådant som enkelt ska könsdefinieras. Men tekniken?
Ponera att det finns sådana som är muslimer i hemlighet. Skulle det vara i sin ordning att servera fläskkorv för att utröna om det finns några hemliga muslimer? Eller kött för att avslöja eventuella vegetarianer. Nu väljer man en väg för att genom en deklaration få bort de feltänkande. De ställs i ett beroende, där de enkelt kan straffas om de misstänks för att inte förhålla sig väl.
Lagligheten i det som ställts till borde prövas hela vägen till europeisk rätt. Vi har inte gjort det. Det har varit en fråga om ork, hänsyn till familjer och en fråga om resurser. Men när också arbetsledande komministrar ska jagas är det fara å färde. För nu kan de mindre kvalificerade ta sig fram och hur det slutar vet vi redan. Nu ska det bli så på alla nivåer. Det finns skäl att göra motstånd. Ska det ske nu och hela vägen till Bryssel?
Jag var arbetsledande i flera år. Klagade någon? Om jobbet sköts så vad då? Problemet i Svenska kyrkan är, att flera arbetsledande prelater sköter jobbet sämre än de ratade. De kan mindre, vet mindre, åstadkommer mindre. Men alla tycks nöjda. Nåja, folk är inte dumma. Statistiken ger besked. Framgångskonceptet ger allt utom framgång. Detta måste väl kallas vara en bornerad kommentar? Då kommer de gladlynta och reovisar storståtliga siffror. De mer hårdhjärtade funderar över vad som är kyrkokristendom och vad som är MTD-religion, den religion som folkflertalet omfattar. Sug på den bornerade meningen.
Fattar inte folk? Bryr sig inte folk? Inte ens kyrkfolk? Är det helt oviktigt att präster behandlas illa för att man ska bli dem kvitt och sedan dånar någon havlig in som ersättning och det mesta som byggts upp rasar, ty bygga tar tid, riva går fort. Fast, medges, det kan vara så att MTD-religionen tagit över så totalt att orättfärdigheten inte längre syns. Steg för steg har den införts och ingen har protesterat. Lugnast så.
Lite tragiskt är det dock med de välvilliga, som tror att de kan bättre än företrädaren och så kan de inte det. För säg vad ni vill om MTD-religionen, men till trofast kyrkogång lockar den inte och byggande av en fungerande kyrkoförsamling är inte själva grejen. Det räcker att den fungerar som en ideologisk sändare. Sändare samlar inte. Tro inte att jag nu talar om mig själv, det gör jag inte. Men jag hör om andra präster och om hur deras verk rivs ner för att den nye/den nya vill ha ljus och luft för sitt program och översåtarna gärna vill bli de icke havliga kvitt.
Ibland har jag undrat över medias ointresse att granska Svenska kyrkan så som hon framträder på alla nivåer. Det vore intressant om sökarljuset riktades på de verkliga problemen och inte lojt ägnades sådana som kallas kv*nn*pr*stm*tst*n*r* och h*m*f*b*r. Men vad begriper väl jag, gamla fnask, som farmor sa. Så mycket hade nog farmor begripit, att journalister som jagat kv*nn*pr*stm*st*nd*r*e nu demaskerats av sina kvinnliga kollegor. Och där lögn levs, kan inte de kyrkokristna se vad allt handlar om då? Tydligen inte.
Har jag för dagen illustrerat det bornerade tillräckligt mycket? Pröva nu att använda ordet.
-"Bornerad" behöver aldrig översättas, sa kyrkomötets förre ordförande Gunnar Sibbmark, när jag åtsporde honom i går. Jag misstror honom inte, men präster tänker nog inte så stort om människans kunskap som gamla lärare. Ordet betyder, håll i er, "begränsad, ensidig, oförsonlig, intolerant, dum, uppblåst, dryg, snorkig, överlägsen, pösande, självgod, trångsynt, insulär". Jag vill minnas att det var en insändare i en tidning som ärkebiskopen fann bornerad just.
Jag skrev väl en bornerad bloggpost i går. Så blir det alltid när man prövar det vetenskapliga att lägga ett annat raster över tillvaron än det som de flesta i denna tid omfattar. Ett och annat får man syn på och ett och annat upprörs somliga över, för det vi ser ska inte få synas. Nu tänkte jag ägna min bornerade bloggpost idiotförklaringen i kyrkoordningen.
Behörig att anställas som kyrkoherde eller vikariera längre tid än tre månader är den som "har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön." KO 34 kap 9§ 4 p
Alla uppgifter? Det slirar. Bikten eller koncelebrera med diakonen, som ingår i den treledade ämbetsstrukturen? Det går inte. Så "alla uppgifter" kan i verkligheten inte betyda "alla".
Tillsammans med andra? Visst. Men inte alla andra, det skulle bli väldigt konstigt och strida mot Kyrkans ordning. Men vägra tjänstgöra med "andra? Vem kan neka något sådant mer än en prästvigd eremit?
Finessen är det sista: oavsett kön. Men vem i all världen har sagt att det är könet, hur många vi numera håller oss med, som det handlar om? Kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*a ställer helt andra och djupare frågor. Men här bränns det för Svenska kyrkan, för här kan det bli grundlagsbrott.
Det politologiska problemet varsnar ni. Vem har rätt att definiera en motsättnings karaktär? Kan översåten besluta att någon agerar utifrån motiv, som översåten fastställer men som den det vederbör alls inte menar sig styras av? Det kan ni fundera över. Är det inte ett grundkrav i en demokrati och i varje intellektuell gemenskap, att motsättningarna definieras så att alla är överens om vad man inte är överens om? Jag bara frågar och frågan ska nog inte uppfattas vara bornerad. Så här kan man hålla på för att torpedera idiotdeklarationen. Det idiotdeklarationen säger, betyder tagen efter bokstaven något helt inadekvat. Men kyrkopolitiskt fungerar den.
Vilket var syftet med denna formulering? Att komma åt kv*nn*pr*stm*tst*nd*rn*. Det var inte helt enkelt. Vilket var problemet. Regeringsformen! Åsikten är fri och behöver inte redovisas. RF 2 kap 2§: Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Förbrytelser kan lagföras, men inte innan de begåtts. Så vad annat än att komma en åskådning till livs handlar kyrkoordningsbestämmelsen om? Översåtarna kryper så nära lagbrottet de kan, om de inte helt enkelt går över gränsen och själva begår lagbrott, för att förhindra eventuella lagbrott! De var tvungna att skriva om könet för allt annat skyddas av regeringsformen men inte sådant som enkelt ska könsdefinieras. Men tekniken?
Ponera att det finns sådana som är muslimer i hemlighet. Skulle det vara i sin ordning att servera fläskkorv för att utröna om det finns några hemliga muslimer? Eller kött för att avslöja eventuella vegetarianer. Nu väljer man en väg för att genom en deklaration få bort de feltänkande. De ställs i ett beroende, där de enkelt kan straffas om de misstänks för att inte förhålla sig väl.
Lagligheten i det som ställts till borde prövas hela vägen till europeisk rätt. Vi har inte gjort det. Det har varit en fråga om ork, hänsyn till familjer och en fråga om resurser. Men när också arbetsledande komministrar ska jagas är det fara å färde. För nu kan de mindre kvalificerade ta sig fram och hur det slutar vet vi redan. Nu ska det bli så på alla nivåer. Det finns skäl att göra motstånd. Ska det ske nu och hela vägen till Bryssel?
Jag var arbetsledande i flera år. Klagade någon? Om jobbet sköts så vad då? Problemet i Svenska kyrkan är, att flera arbetsledande prelater sköter jobbet sämre än de ratade. De kan mindre, vet mindre, åstadkommer mindre. Men alla tycks nöjda. Nåja, folk är inte dumma. Statistiken ger besked. Framgångskonceptet ger allt utom framgång. Detta måste väl kallas vara en bornerad kommentar? Då kommer de gladlynta och reovisar storståtliga siffror. De mer hårdhjärtade funderar över vad som är kyrkokristendom och vad som är MTD-religion, den religion som folkflertalet omfattar. Sug på den bornerade meningen.
Fattar inte folk? Bryr sig inte folk? Inte ens kyrkfolk? Är det helt oviktigt att präster behandlas illa för att man ska bli dem kvitt och sedan dånar någon havlig in som ersättning och det mesta som byggts upp rasar, ty bygga tar tid, riva går fort. Fast, medges, det kan vara så att MTD-religionen tagit över så totalt att orättfärdigheten inte längre syns. Steg för steg har den införts och ingen har protesterat. Lugnast så.
Lite tragiskt är det dock med de välvilliga, som tror att de kan bättre än företrädaren och så kan de inte det. För säg vad ni vill om MTD-religionen, men till trofast kyrkogång lockar den inte och byggande av en fungerande kyrkoförsamling är inte själva grejen. Det räcker att den fungerar som en ideologisk sändare. Sändare samlar inte. Tro inte att jag nu talar om mig själv, det gör jag inte. Men jag hör om andra präster och om hur deras verk rivs ner för att den nye/den nya vill ha ljus och luft för sitt program och översåtarna gärna vill bli de icke havliga kvitt.
Ibland har jag undrat över medias ointresse att granska Svenska kyrkan så som hon framträder på alla nivåer. Det vore intressant om sökarljuset riktades på de verkliga problemen och inte lojt ägnades sådana som kallas kv*nn*pr*stm*tst*n*r* och h*m*f*b*r. Men vad begriper väl jag, gamla fnask, som farmor sa. Så mycket hade nog farmor begripit, att journalister som jagat kv*nn*pr*stm*st*nd*r*e nu demaskerats av sina kvinnliga kollegor. Och där lögn levs, kan inte de kyrkokristna se vad allt handlar om då? Tydligen inte.
Har jag för dagen illustrerat det bornerade tillräckligt mycket? Pröva nu att använda ordet.