I fornkyrkan passade diakonen, jag föreställer mig en biffig typ, dörrarna. Först för att vakta gudstjänsten mot den romerska polisen, har jag fått för mig, men sedan för att se till att de heliga mysterierna bara var till för de döpta. "Det heliga åt de heliga" och därför ber vi konsekvent Herrens bön när de troendes gudstjänst firas, före kommunionen. Då hade de odöpta fått gå. Insikten var att det heliga inte fick kastas bort till dem som efter att ha tagit emot det heliga, vände sig mot de heliga. Ja, ni vet för ni är väl pålästa, inser jag.
Utvikningen kommer sig därav att jag inte blir kvitt en föreställning om dörrar som jag fått. Kan det vara så att någon öppnat dårhusets dörrar på vid gavel och nu uppträder vi alla efter den agenda som de lösgående dårarna står för? De ställer sina tokfrågor och vi använde alla våra resurser för att e´besvara idiotin. Det kostar resurser på alla sätt. Varför ska inte en man få föda barn och bli mamma? är en sådan fråga, andra att förtiga. Nej, inte helt förtiga. För nu ska heteronormativiteten brytas med hjälpa av nya präster som ingen egentligen vet varifrån de kommer. Men ändra kan de och ändra ska de.
Vore det till båtnad att betrakta samtiden utifrån perspektivet att någon - medvetet eller omedvetet - öppnat dårhusets dörrar och nu är de där dårarna över oss överallt?
Jag har alltså åkt tåg långt och länge och också läst Anne Appelbaums bok Järnridån ( Albert Bonniers Förlag). Plötsligt begrep jag det jag funderat över - hur det kom sig att ett totalitärt system så enkelt kunde avlösas av ett annat. Svaret var utmattning. Folk orkade inte hålla emot. Då och just då fick skurkarna sin chans och tog den. Jag säger inte att man måste läsa boken men tycker att bådatiden inte nyttjats väl av den som inte gör det. På flera sätt (detaljerna går jag inte in på nu) kan jag fatta vad Kyrkan kallas att göra som motkraft. Och några av dem som uppfattade den kallelsen, avrättades. Revolutionen är ingen tebjudning men det är inte Kyrkans liv heller.
Passar inte någon dörrarna kommer de lös, det 'är den insikt jag härmed vill förmedla. Vilka dessa är? Men det vet du väl - det är bara att se sig omkring - och ser man inte, måste det bero på att du är en av dem.
Utvikningen kommer sig därav att jag inte blir kvitt en föreställning om dörrar som jag fått. Kan det vara så att någon öppnat dårhusets dörrar på vid gavel och nu uppträder vi alla efter den agenda som de lösgående dårarna står för? De ställer sina tokfrågor och vi använde alla våra resurser för att e´besvara idiotin. Det kostar resurser på alla sätt. Varför ska inte en man få föda barn och bli mamma? är en sådan fråga, andra att förtiga. Nej, inte helt förtiga. För nu ska heteronormativiteten brytas med hjälpa av nya präster som ingen egentligen vet varifrån de kommer. Men ändra kan de och ändra ska de.
Vore det till båtnad att betrakta samtiden utifrån perspektivet att någon - medvetet eller omedvetet - öppnat dårhusets dörrar och nu är de där dårarna över oss överallt?
Jag har alltså åkt tåg långt och länge och också läst Anne Appelbaums bok Järnridån ( Albert Bonniers Förlag). Plötsligt begrep jag det jag funderat över - hur det kom sig att ett totalitärt system så enkelt kunde avlösas av ett annat. Svaret var utmattning. Folk orkade inte hålla emot. Då och just då fick skurkarna sin chans och tog den. Jag säger inte att man måste läsa boken men tycker att bådatiden inte nyttjats väl av den som inte gör det. På flera sätt (detaljerna går jag inte in på nu) kan jag fatta vad Kyrkan kallas att göra som motkraft. Och några av dem som uppfattade den kallelsen, avrättades. Revolutionen är ingen tebjudning men det är inte Kyrkans liv heller.
Passar inte någon dörrarna kommer de lös, det 'är den insikt jag härmed vill förmedla. Vilka dessa är? Men det vet du väl - det är bara att se sig omkring - och ser man inte, måste det bero på att du är en av dem.