En med generöst stipendium försedd seglorian, nu presenterad som doktorand i teologisk etik med religionsfilosofi, drev i Aftonbladet tesen att "Kyrkan behöver ett feministiskt initiativ". Och så aktualiseras Fredrika Bremer, Ester Lutteman och Lydia Wahlström. Varifrån kommer denna entusiasm för Lydia Wahlström, hon som gick fram som en slåttermaskin i studentskornas sängar och gestaltade en kristendomstolkning som hon aldrig avsåg vara Kyrkans tro utan just en kristendomstolkning för vår tid?
Ska alltså Antje Jackelén blir en kyrklig Gudrun Schyman? "Som en av de klokaste teologerna och modigaste kyrkliga profilerna, har hon sedan länge varit en viktig röst mot vår tids människofientlighet, inte minst i de sociala mediernas predikstol." Så, predikstol? Och när blev hon så viktig? På vilket sätt en av de modigaste? Det kommer mera!
"Att Svenska kyrkan i ärkebiskopsvalet med stor majoritet sagt ja till hennes röst och ledarskap är i tider av grasserande rasism, homofobi och kvinnohat en viktig markering från landets största folkrörelse."
Folkrörelse, där kom det! Men grasserande - är det verkligen så?
Och: "Allt fler gör bedömningen att den feministiska vind som vi nu ser i samhället snart kommer att svepa in i Svenska kyrkans organisation på allvar." Det "misogyna måttet"är rågat, heter det.
Samtidigt - med en spännande kullerbytta - så kan man i all denna feministiska våg se att det "tyvärr"är "ytterst lite som talar för att en kvinna på ärkebiskopsstolen skulle vara ett värn mot misogynin i svenska kyrkan." Denna misogyni tar sig uttryck i att män tillsätts på de högsta positionerna som superkyrkoherdar - och därmed leder organisationsförändringarna till bakslag för jämställdheten.
Så hur var det då med allt tal om historiens vingslag när Antje valdes? Har egentligen ingenting hänt, är det de många ordens korta budskap?
Jag vet inte vad jag läser - antingen är det en artikel som uttrycker tankeoreda eller oreda i tanken. För det vore inte utan intresse att få veta hur kvinnoföraktet i kyrkan tar sig uttryck, förutom i tillsättandet av kyrkoherdar i stora sammanhang.
Dessutom skulle jag vilja veta hur det nu känns för Anders Wejryd, som inte längre blir ihågkommen för sina insatser för den feministiska rörelsen. Eller KG? Var det fel på dem bara för att de var om inte karlar så män?
Jag ska inte formulera vad jag tänker om en kyrka där fokus läggs på maktpositioner och inte på tjänande. När allt kommer till allt kanske jag ska sluta med mina förböner och gå in för motböner i stället? Men arma kyrka där analys och ifrågasättande ersatts av enkla slagord och en verklighetsförståelse som till sist blir konstruktion. Skribenten är doktorand på något säreget sätt.
Kanske är jag dock inte så ensam när jag inte uppfattat att Antje Jackeléns samhällsanknutna artiklar varit så många eller i ögonen fallande. Min vän hade talat med en god kamrat i Lund, som vi båda uppfattat som politiskt och kulturellt allmänbildad och har så varit i decennier. Han hade ställt frågan om inte Jackelén hade varit Lund. Min vän besvarade frågan jakande, kastade sig på telefonen för att ringa och säga: "Så var det med talet om samhällsengagemang från Jackeléns sida. Andra har uppfattat den saken lika lite som du."
Kan ni förstå att jag blev glad. Jag kanske inte är så onormal ändå, sedd med världens ögon. Det är bara de kristliga som, ja ni vet... Inte konstigt att jag trivs bäst bland hedningar och högkyrkliga.
Till domkapitlet ska jag kanske återkomma men en fråga funderar jag över.
Domkapitlet i Växjö fälldes. Grovt rättegångsfel! Frågan kom tillbaka i ett nolläge, för något utslag mot mig fanns inte. Det hade det funnits när domkapitlet men ett grovt rättegångsfel avgjorde saken. Är vi inte på ruta noll nu - och domkapitlet har väl inget pågående tillsynsärende, som påstås. Domkapitlet har på nytt beslutat inleda ett sådant och levererar anklagelser till mig som är fullständigt obegripliga. Vad är jag anklagad för? Att ha skrivit på tyska?
Jag sätter mig och talar med advokaten efter midsommar. Ska vi då ställa frågan om skadestånd också? Det är ju jag som är offer och domkapitlet den instans som förbrutit sig. Grovt rättegångsfel. Biskop Johansson måste avgå och det är lämpligt att han tar de andra med sig så får stiftsfullmäktige och präster/diakoner välja nya. Domprost Pettersson får omplaceras. Då kan vi få en kvinna som domprost. Det kallas feminism.
Ska alltså Antje Jackelén blir en kyrklig Gudrun Schyman? "Som en av de klokaste teologerna och modigaste kyrkliga profilerna, har hon sedan länge varit en viktig röst mot vår tids människofientlighet, inte minst i de sociala mediernas predikstol." Så, predikstol? Och när blev hon så viktig? På vilket sätt en av de modigaste? Det kommer mera!
"Att Svenska kyrkan i ärkebiskopsvalet med stor majoritet sagt ja till hennes röst och ledarskap är i tider av grasserande rasism, homofobi och kvinnohat en viktig markering från landets största folkrörelse."
Folkrörelse, där kom det! Men grasserande - är det verkligen så?
Och: "Allt fler gör bedömningen att den feministiska vind som vi nu ser i samhället snart kommer att svepa in i Svenska kyrkans organisation på allvar." Det "misogyna måttet"är rågat, heter det.
Samtidigt - med en spännande kullerbytta - så kan man i all denna feministiska våg se att det "tyvärr"är "ytterst lite som talar för att en kvinna på ärkebiskopsstolen skulle vara ett värn mot misogynin i svenska kyrkan." Denna misogyni tar sig uttryck i att män tillsätts på de högsta positionerna som superkyrkoherdar - och därmed leder organisationsförändringarna till bakslag för jämställdheten.
Så hur var det då med allt tal om historiens vingslag när Antje valdes? Har egentligen ingenting hänt, är det de många ordens korta budskap?
Jag vet inte vad jag läser - antingen är det en artikel som uttrycker tankeoreda eller oreda i tanken. För det vore inte utan intresse att få veta hur kvinnoföraktet i kyrkan tar sig uttryck, förutom i tillsättandet av kyrkoherdar i stora sammanhang.
Dessutom skulle jag vilja veta hur det nu känns för Anders Wejryd, som inte längre blir ihågkommen för sina insatser för den feministiska rörelsen. Eller KG? Var det fel på dem bara för att de var om inte karlar så män?
Jag ska inte formulera vad jag tänker om en kyrka där fokus läggs på maktpositioner och inte på tjänande. När allt kommer till allt kanske jag ska sluta med mina förböner och gå in för motböner i stället? Men arma kyrka där analys och ifrågasättande ersatts av enkla slagord och en verklighetsförståelse som till sist blir konstruktion. Skribenten är doktorand på något säreget sätt.
Kanske är jag dock inte så ensam när jag inte uppfattat att Antje Jackeléns samhällsanknutna artiklar varit så många eller i ögonen fallande. Min vän hade talat med en god kamrat i Lund, som vi båda uppfattat som politiskt och kulturellt allmänbildad och har så varit i decennier. Han hade ställt frågan om inte Jackelén hade varit Lund. Min vän besvarade frågan jakande, kastade sig på telefonen för att ringa och säga: "Så var det med talet om samhällsengagemang från Jackeléns sida. Andra har uppfattat den saken lika lite som du."
Kan ni förstå att jag blev glad. Jag kanske inte är så onormal ändå, sedd med världens ögon. Det är bara de kristliga som, ja ni vet... Inte konstigt att jag trivs bäst bland hedningar och högkyrkliga.
Till domkapitlet ska jag kanske återkomma men en fråga funderar jag över.
Domkapitlet i Växjö fälldes. Grovt rättegångsfel! Frågan kom tillbaka i ett nolläge, för något utslag mot mig fanns inte. Det hade det funnits när domkapitlet men ett grovt rättegångsfel avgjorde saken. Är vi inte på ruta noll nu - och domkapitlet har väl inget pågående tillsynsärende, som påstås. Domkapitlet har på nytt beslutat inleda ett sådant och levererar anklagelser till mig som är fullständigt obegripliga. Vad är jag anklagad för? Att ha skrivit på tyska?
Jag sätter mig och talar med advokaten efter midsommar. Ska vi då ställa frågan om skadestånd också? Det är ju jag som är offer och domkapitlet den instans som förbrutit sig. Grovt rättegångsfel. Biskop Johansson måste avgå och det är lämpligt att han tar de andra med sig så får stiftsfullmäktige och präster/diakoner välja nya. Domprost Pettersson får omplaceras. Då kan vi få en kvinna som domprost. Det kallas feminism.